Edsbyns bryggeri

Distribution vid Edsbyns bryggeri år 1914. T.h. en okänd kusk med ett lass drickakaggar. Stående mellan hästarna är bryggaren Tilda Blom, Stina Blom-Steiner, Signe Persson-Näslund, Mårtes Per Persson och PA Persson. Kusken på vagnen med vatten- och läskflaskor är Edvin Söderlund. Hästarna hette Maja och Gökas! Foto: Maria Engberg.
Distribution vid Edsbyns bryggeri år 1914. T.h. en okänd kusk med ett lass drickakaggar. Stående mellan hästarna är bryggaren Tilda Blom, Stina Blom-Steiner, Signe Persson-Näslund, Mårtes Per Persson och PA Persson. Kusken på vagnen med vatten- och läskflaskor är Edvin Söderlund. Hästarna hette Maja och Gökas! Foto: Maria Engberg.

1921 startade den ”moderna” Persmässan på Mårtes. Då hade man inte långt till bryggeriet som levererade drycker till serveringen. Edsbyns bryggeri var sedan många år närmsta granne till hembygdsgården Mårtes där Persmässan sedan dess har hållits. Fast egentligen var Persmässan en gammal marknad, vilken hölls vid Schols gård, som då låg strax söder om Olanders mellan Bygatan och Långgatan.

Mårtes-Pelle

Dricka bryggdes ju tidigare på många gårdar. Det var för husbehov och för grannarna. Men på 1890-talet började Mårtes-Pelle brygga dricka i litet större skala hemma på gården. Och 1898 hade man byggt färdigt ett bryggeri nere vid Öjebäcken. Med det var en riktig produktion och försäljning igång.
Efterfrågan fanns på orten naturligtvis, men Mårtes Per Persson räknade givetvis att marknaden utvidgades i och med att järnvägen var på gång. Den invigdes med delen Bollnäs-Voxna 1899 och vidare till Orsa ett par år senare. Och 1906 blev det ytterligare en järnväg för att frakta drickakaggarna, Woxna-Lobonäs jernväg.
I början skedde distributionen i kaggar om 10, 20, 40 eller 80 liter. Man kunde på adresslapparna läsa följande instruktioner:

Att iakttaga: Tomkärl skall inom 14 dagar med betald frakt återsändas. Dricka på ”Kagg” bör genast tappas på buteljer. Håll alltid kaggen tät, så att ej kolsyran går av drickat. Drickat skall förvaras i sval källare. Använd alltid kran vid urtappning. Skölj jästen ur kaggen. Följ givna instruktioner så garantera vi Eder det bästa drickat.

Bryggeriprodukter, Edsbyn 1920-talet.
Bryggeriprodukter, Edsbyn 1920-talet.

Kaggarna tillverkade av ek och Mårtes Pelle köpte in dessa i Karlshamn. De kostade väl en hel del. En gång fick man ett anonymt brev adresserat till Bryggeriet, Edsbyn. Det stod: ”Får härmed meddela att det hos NN i Åssjöbo finnes en tomkagg 40 liters hvilket jag vid ett tillfälligt besök därstädes kom att lägga märke till, har förmodligen varit där flera år, hvilket jag härmed har velat underrätta i händelse någon kagg saknas.” Antingen var det en rättskaffens person som ville meddela bryggeriet eller hade han ett horn i sidan till NN. Vem vet?

PA Persson

Sonen Per Arvid Persson verkar ha övertagit bryggeriet redan 1913. Då var han bara nitton år gammal. Men fadern verkade nog i bakgrunden. År 1917 installerades en ny ångpanna för kokning av svagdricka. Den installerades av en Gustav Adolf Hamberg från Gävle. Det investerades dessutom i två nya hästar som köptes i Bollnäs för 2 800 kr (53 000 kr i våra dagars penningvärde). Det var 1918. Och två år senare den 11 augusti köptes en begagnad lastautomobil för 8 810 kr (167 000 i våra dagars penningvärde). Det var en tysk Horch, och eftersom den använts under första världskriget, lär det ha funnits kulhål på bilen.

Här är det PA själv som håller i tömmarna. Vagnen är lastad med både svagdrickakaggar och läskflaskor. Foto från första hälften av 1910-talet.
Här är det PA själv som håller i tömmarna. Vagnen är lastad med både svagdrickakaggar och läskflaskor. Foto från första hälften av 1910-talet.

Någon gång under kristiderna under första världskriget var PA nere i Skåne för att köpa jäskar i ek. Det var ju stora utrymmeskrävande bumlingar. De skulle givetvis skickas upp till Edsbyn med tåg. Men som den affärsman han var, började PA tycka att det där var ju mycket luft att betala frakt för. Det var kristider med matbrist, så han fick en bra idé – han köpte massor av säckar med kålrötter, som slängdes i karen. Tacksamma edsbybor kunde den hösten äta mycket rotmos.
Per Arvid Persson knallade vidare i sin affärsverksamhet. Han byggde den första biografen i Edsbyn år 1920. Den brann tyvärr ner några år senare. Men då byggde PA ett större affärshus där bion inrymdes. Det stod färdigt 1925 och detta affärshus står kvar än idag. Och biografen finns kvar i samma salong. Fast nu med modern inredning både när det gäller sittplatser och framför allt maskineri. Biografen är digitaliserad, och man kan njuta av opera live från Metropolitan i New York många gånger per år. Det är fortfarande släkten Mårtes, som innehar både Röda Kvarn och affärshuset. Jerker heter han som numera sköter ruljangsen med den äran.
PA hann ju med att under några decennier under filmens storhetstid fram till 1970-talet vara biokungen i Hälsingland med åtta biografer, den nordligaste i Sundsvall.

Släkten på utflykt med lastbilen Horch. Man är i Säter alldeles i början av 1920-talet. Vid ratten PA Persson. Övriga personer från vänster är Olpers Anders Olsson med hustrun Brita Apelgren från Norrby i Alfta, PA:s svärfar Väståkers Olof Olsson från Galvsbo i Alfta, Fritz Persson bror till PA, Olof Olssons hustru Anna Jonsdotter från Galvsbo, Mårtes Pers hustru Lisa Greta Jonsdotter, Mårtes Per Persson, deras döttrar Anna och Helga samt PA:s hustru Anna Olsson från Väståkers i Galvsbo.
Släkten på utflykt med lastbilen Horch. Man är i Säter alldeles i början av 1920-talet. Vid ratten PA Persson. Övriga personer från vänster är Olpers Anders Olsson med hustrun Brita Apelgren från Norrby i Alfta, PA:s svärfar Väståkers Olof Olsson från Galvsbo i Alfta, Fritz Persson bror till PA, Olof Olssons hustru Anna Jonsdotter från Galvsbo, Mårtes Pers hustru Lisa Greta Jonsdotter, Mårtes Per Persson, deras döttrar Anna och Helga samt PA:s hustru Anna Olsson från Väståkers i Galvsbo.

Bryggeriet

Kärt barn har många namn. Det har kallats litet olika i dokument och annonser genom åren: Mälteri, Vattenfabrik, Svagdricksbryggeri och Per Persson, Edsbyn N:o 10. Det var Mårtes hemmansnummer. Senare under PA:s tid användes Ångbryggeri-Mälteri-Vattenfabrik. Även Saftpresseri förekom.

Bryggar-Lasse

Distribution första hälften 1920-talet. Utanför Bror Olssons efter Voxnavägen (numera Bildelar). Bilen t.v. är lastad med några lådor läskedrycker. Bryggar-Lasse sitter bakom ratten.
Distribution första hälften 1920-talet. Utanför Bror Olssons efter Voxnavägen (numera Bildelar). Bilen t.v. är lastad med några lådor läskedrycker. Bryggar-Lasse sitter bakom ratten.

I maj 1920 kom Axel Valerius Larsson från Tretjärn strax söder om Vansbro i västra Dalarna för att jobba hos PA. Hans far hade haft bryggeri sedan mitten av 1890-talet. Tretjärn låg ju mitt i vilda skogen och uppstod egentligen 1890 då delen Kristinehamn-Mora av inlandsbanan invigdes. När man studerar befolkningen de första 10–20 åren ser man att samhället bestod av en stins, ett par stationskarlar, några banvakter, en handlare, en bagare och en bryggare med familjer. Inga andra bodde där. Men det fanns säkert mycket folk som jobbade i skogarna och gott om flottare efter Västerdalälven. Dessutom låg Eldforsens träsliperi bara ett par tre km bort. Där bodde ca 45 familjer och sammanlagt ca 230 invånare. Och till Vansbro, ett helt nyuppstått stationssamhälle, var det bara ungefär sex km. Så marknaden fanns för både handlande, bagare och bryggare uppenbarligen.

På fisketur med bryggarbilen 1936. På flaket Åke Söderlund och Axel Larsson ”Bryggar-Lasse” väl påpälsad. Nedanför bilen gästerna Zetterberg från Orsa och Fridholm från Osby.
På fisketur med bryggarbilen 1936. På flaket Åke Söderlund och Axel Larsson ”Bryggar-Lasse” väl påpälsad. Nedanför bilen gästerna Zetterberg från Orsa och Fridholm från Osby.

Bryggar-Lasse, som han kom att kallas i Edsbyn, var en kunnig bryggare. Inom fem år övertog han bryggeriet, vilket man kan se av annonseringen i Persmässposten. Efter ytterligare fem år gifte han sig med PA:s syster Anna och blev en i familjen Mårtes. Han dog 1950 bara 55 år gammal. Hustrun drev bryggeriet ytterligare ett par år, men sedan lades det ner. Under ett antal år ytterligare blev det nederlag för Bollnäs bryggeri.
Det var väl kanske på den här tiden bryggeridöden verkligen började härja. Innan dess fanns i landet hundratals bryggerier. För ett tiotal år sedan nåddes bottenpunkten. Med dagens intresse för öl uppstår det ett antal nya bryggerier varje år. Pendeln har slagit tillbaks litet grand.

En beställning för några flottare

Lobonäs den 23 juni 1922.
Herr PA Persson
Sänder härmed 50 kr på den gamla räkningen. Vore tacksam få 5 st 20 liters kagg dubbeldricka. Vi flottar vid Hylströmmen, skall bära kaggarna över på en spång. Därför vill vi om möjligt få 20 liters kagg.
Finns det möjligheter få det på måndag så vore vi tacksam. Sänd räkning.
Högaktningsfullt
Joh. Vest

En flottare skulle väl vara stor och stark och kunna balansera, men kanske var 80 liters kagg i tyngsta laget?

En sann historia?

Det var en gång som en arbetare på bryggeriet drunknade i ett av karen. Någon pratade med ett ögonvittne och tyckte att det där var väl ett hemskt sätt att dö på. Men ögonvittnet svarade att det var nog inte så farligt med det: ”Han söm dröckna hann upp tre gånger för å gå och pinka.” Sanningshalten är väl tveksam! Det var nog inte på Edsbyns bryggeri.

Mårtes-Pelle på resa

Han gjorde en ordentlig resa runt i Europa efter första världskriget. Året var 1921. Hans språk var nog mest Ugganåkersmål, men han klarade sig runt till Pompeji och Rom, Berlin och Paris. Fast på tågstationen Gare du Nord i Paris fick han ge personalen på stationen en riktig avhyvling, då de inte kunde ge ordentligt besked från vilket spår tåget till Espen gick. Men hem kom han!

En annan resenär

PA Persson skulle efter kriget hösten 1918 resa till Berlin. Det var 1 oktober och han hade kommit till Stockholm. Så meddelades på något sätt (radion fanns ännu inte) att en tågolycka inträffat i Getå norr om Norrköping, efter södra stambanan Stockholm-Malmö. Det är än idag den hittills största tågolyckan i Sverige med 42 döda. PA skulle normalt resa med det här tåget. Det blev några nervösa timmar innan ett telegram anlände och berättade att PA blivit försenad och tagit ett annat tåg från Stockholm.

Artikeln har tidigare publicerats i Persmässposten nr 94, år 2014.

Torbjörn Lang

Torbjörn Lang

Född och uppväxt i Kyan, men bott ”hela livet” i Märsta. Har alltid varit intresserad av både historia och hembygd. Har som pensionär fått tid att skriva en hel del.

En åsikt på “Edsbyns bryggeri

Kommentarer är stängd.